JAG ÄLSKAR KONSTNÄRINNOR
(Denna dikt är ett svar på Olivia Bergdahls "Genier")
Jag älskar konstnärinnor
Mina syndiga fantasier
kretsar kring er kulturella, kreativa kvinnor
som smeker ord och skriver,
som står på scen och brinner
när ni framför framför mig, hur världen runtomkring försvinner
er metriska lyrik
och assymetriska frisyrer
er magiska mystik
och er tragiska barndoms blessyrer
era allvarliga allegorier,
er blygsamma berättariver
era manér och era manier
era hemstadsallergier
era mustiga metaforer
när ni står på scen och småler
och hävdar att ingen "förstår er"
vill jag bara sätta på...
en skiva med nina simone
joni mitchell, joan baez,
janis joplin, åh come on come on, come on, come on take it
take another little piece of my heart now baby
ja, hur många gånger ska
en sångerska få mig på fall,
tänk att en ton från en sopran
kan få mig att glömma alt
jag älskar konstnärinnor och kvinnosakskvinnor
med välformulerade könsmaktsanalyser
självmedvetet skamsen, sitter jag och gråter
- på ett frigjort sätt - samtidigt som jag myser
åt er bitska bitterhet och när ni sen helt odiskret,
nämner ordet "fittsekret", hur naturligt det då låter
och nog önskar jag i smyg, att jag var en av de dryga
män som ni släpat hem i era sarkastiska anekdoter
jag älskar konstnärinnor uttrycksfulla aktriser,
och inbundna indiefilmerskor som den dumma massan förbiser
dansöser och cirkusartister som struntar i smuts och svett
färgstarka fotografer med svartvita självporträtt
cellister och violinister flöjtister och klarinettister
basister och bastubinister och trummerskor ja dra på trissor
en hel symfoniorkester men allra, allra mest
så älskar jag poetissor
oh boy, oh boy oh boye
mitt hjärta e ditt edith
åh sonja är en sån
ja som jag vill ha
(och jag fann min poesi via en dikt av dig Olivia)
så, håll mig hårt, som indianen sin hästman
du drottning i mitt rike sätter dikten framför allt
vill du så vill jag bli din manifest-man
dag efter natt efter strof efter spalt
(Denna dikt är ett svar på Olivia Bergdahls "Genier")
Jag älskar konstnärinnor
Mina syndiga fantasier
kretsar kring er kulturella, kreativa kvinnor
som smeker ord och skriver,
som står på scen och brinner
när ni framför framför mig, hur världen runtomkring försvinner
er metriska lyrik
och assymetriska frisyrer
er magiska mystik
och er tragiska barndoms blessyrer
era allvarliga allegorier,
er blygsamma berättariver
era manér och era manier
era hemstadsallergier
era mustiga metaforer
när ni står på scen och småler
och hävdar att ingen "förstår er"
vill jag bara sätta på...
en skiva med nina simone
joni mitchell, joan baez,
janis joplin, åh come on come on, come on, come on take it
take another little piece of my heart now baby
ja, hur många gånger ska
en sångerska få mig på fall,
tänk att en ton från en sopran
kan få mig att glömma alt
jag älskar konstnärinnor och kvinnosakskvinnor
med välformulerade könsmaktsanalyser
självmedvetet skamsen, sitter jag och gråter
- på ett frigjort sätt - samtidigt som jag myser
åt er bitska bitterhet och när ni sen helt odiskret,
nämner ordet "fittsekret", hur naturligt det då låter
och nog önskar jag i smyg, att jag var en av de dryga
män som ni släpat hem i era sarkastiska anekdoter
jag älskar konstnärinnor uttrycksfulla aktriser,
och inbundna indiefilmerskor som den dumma massan förbiser
dansöser och cirkusartister som struntar i smuts och svett
färgstarka fotografer med svartvita självporträtt
cellister och violinister flöjtister och klarinettister
basister och bastubinister och trummerskor ja dra på trissor
en hel symfoniorkester men allra, allra mest
så älskar jag poetissor
oh boy, oh boy oh boye
mitt hjärta e ditt edith
åh sonja är en sån
ja som jag vill ha
(och jag fann min poesi via en dikt av dig Olivia)
så, håll mig hårt, som indianen sin hästman
du drottning i mitt rike sätter dikten framför allt
vill du så vill jag bli din manifest-man
dag efter natt efter strof efter spalt