DIKESRENAR
På ena sidan vägen som jag vandrar
Växer stora furor gamla kloka trygga ekar
På andra sidan driver stråk av dimmor
Där ser man nattens stjärnor, där pågår älvalekar
Den ena sidan lyses upp av lyktor
Och marken fast av trampad makadam
II: På andra sidan skönjer jag ett fotspår
I fuktigt gräs har någon dansat fram :II
Längs ena sidan vägen växer äpplen
Stora söta frukter, som jag plockar, som jag skördar
Nog har några grenar börjat vissna,
men nya kvistar knoppas, så beståndet återbördas
på andra sidan reser sig en blomma
en liten vit och skör från solen vänd
II: men doften som den söndrar ger mig löften
om smaker som en mänska aldrig känt :II
Jag dras emellan dessa dikesrenar
”håll dig till det säkra” befaller mig förnuftet
Där finns det pilar, skyltar, stora stenar
Som markerar varje mil, där är inget övervuxet
Där finns det piedestaler och statyer
Till din ära som förkunnar dina dåd
II: Där är du konung, jägare en hjälte
På andra sidan blott ett villebråd :II
Men jägare och upproriska hjältar
De dör i samma ögonblick som bytesdjuret faller
Då har de spelat ut sin roll sen väntar
blott äran och elogerna, bekvämlighetens galler
de drivs utav en törst, utav en längtan
att leva i en kamp på liv och död
II: att ständigt offra allting för att segra
att gå dit horisonten lyser röd :II
Min vånda växer starkare med milen
Till slut så når jag dit, där jag tvingas att besluta
Åt öster går den pålitliga stigen
Åt väster dansar fotspåren, till toner av en luta
Rakt framför mig så reser sig en avgrund
En klippkantad och bottenlös ravin
II: jag känner hur mitt väsen slits i stycken
jag faller, framåt ned mot min ruin :II
På ena sidan vägen som jag vandrar
Växer stora furor gamla kloka trygga ekar
På andra sidan driver stråk av dimmor
Där ser man nattens stjärnor, där pågår älvalekar
Den ena sidan lyses upp av lyktor
Och marken fast av trampad makadam
II: På andra sidan skönjer jag ett fotspår
I fuktigt gräs har någon dansat fram :II
Längs ena sidan vägen växer äpplen
Stora söta frukter, som jag plockar, som jag skördar
Nog har några grenar börjat vissna,
men nya kvistar knoppas, så beståndet återbördas
på andra sidan reser sig en blomma
en liten vit och skör från solen vänd
II: men doften som den söndrar ger mig löften
om smaker som en mänska aldrig känt :II
Jag dras emellan dessa dikesrenar
”håll dig till det säkra” befaller mig förnuftet
Där finns det pilar, skyltar, stora stenar
Som markerar varje mil, där är inget övervuxet
Där finns det piedestaler och statyer
Till din ära som förkunnar dina dåd
II: Där är du konung, jägare en hjälte
På andra sidan blott ett villebråd :II
Men jägare och upproriska hjältar
De dör i samma ögonblick som bytesdjuret faller
Då har de spelat ut sin roll sen väntar
blott äran och elogerna, bekvämlighetens galler
de drivs utav en törst, utav en längtan
att leva i en kamp på liv och död
II: att ständigt offra allting för att segra
att gå dit horisonten lyser röd :II
Min vånda växer starkare med milen
Till slut så når jag dit, där jag tvingas att besluta
Åt öster går den pålitliga stigen
Åt väster dansar fotspåren, till toner av en luta
Rakt framför mig så reser sig en avgrund
En klippkantad och bottenlös ravin
II: jag känner hur mitt väsen slits i stycken
jag faller, framåt ned mot min ruin :II